-DATING AND THE CITY-

Till händelse nummer två.

Killen som alla alltid säger att du skulle passa SÅ bra med. Han som du träffat ofta, dock bara på fester, med andra. Som du egentligen inte känner, men som du ständigt verkar få höra om. Han som du måste ta till det privata planet, bort från andras snack. Det är killen vi ska prata om nu.

Så, jag har på senaste tiden äntligen tagit min matchmakingflört från alla andras sak till det privata. Jag har äntligen börjar kommunicera MED honom istället för OM honom. Och igår var det dags att träffas igen. På fest, med alkohol. IGEN.
Historien upprepade sig, flörten blev ompratad av våra gemensamma bekanta, och vi gick hem tillsammans. På fyllan. Saken är den, att det finns någonting där. Men passionen uteblir ändå när det kommer till kritan. Min teori är att detta beror på att vi känner så stora krav att vara så bra som alla säger att vi inte känner oss ensamma ens när det bara är vi. Därför uteblir den ultimata passionen. Jag blir helt enkelt stressad av att veta att alla kommer veta alla snuskiga detaljer dagen efter och då förlorar det hela sin gnista.

Men kan den gnistan då komma när vi spenderar tid ensamma och lär känna varandra?

/Redhead.